I början av sommaren valde jag att lämna marsvinsvärlden. Eller ja, jag har ju mina 3 tanter Hilda, Calvinna och Jumjum kvar. Men någon mer utställning blir det inte för mej. Och när tanterna valt att lämna jordelivet blir det nog inte något mer marsvin i våran familj.

Det känns på något vis att jag fått nog, och det finns en hel del saker i just utställningsvärlden som jag inte riktigt stödjer och håller med om. Därför känns det bra att efter alla år som aktiv uppfödare och utställare, kunna se tillbaka på alla vackra marsvin som fötts hos mej. Samt alla utställningar som jag besökt, ibland med en rosett med hem och ibland helt resultatlös. Och givetvis otroligt glad att fått lära känna alla dessa underbara marsvinsvänner! Flera har jag ju fortfarande kontakt med genom FB.

Hilda, Calvinna och Jumjum lever nu ett liv långt från utställningslivet. Dom bor där i fullständig symbios i sin bur, springer runt på golvet i lägenheten och kommer när jag ropar på dom. Hilda blir 4 år i november och är långt ifrån sitt forna shape som petstjärna. Hon är rätt så tunn över skuldrorna och har tappat en hel del i vikt. Men är för det mesta pigg och har en enorm aptit! Så så länge hon inte ser ut att må dåligt så får hon hänga med.

När jag tänker tillbaka på mitt liv med marsvin, så har jag i ärlighetens namn inte en aning om hur många jag haft i min ägo. Vet bara att jag fött upp ca 400 ungar!

Funderar jag lite längre, på vilka marsvin som betytt extra mycket så är det några som kommer upp i mitt huvud.

Först har vi Maisol, eller Majsan som hon för det mesta kallades. Mitt första rasmarsvin som var en oerhört söt liten rexhona i färgen buff/white. Majsan blev väldigt tam och gick lös i våran stora trädgård, och kom när man ropade på henne. När hon dog kändes det riktigt ordentligt i hjärtegropen...

Vidare har vi min allra vackraste nonself chocolate dalmationhane SCh JumJums Easy Rider. En riktig stjärna som plockade hem 10 st cert. Easy dog alldeles för tidigt, i min famn när jag trimmade honom...troligtvis av en hjärnblödning.

Sen vill jag nog nämna JumJums Fairlane, en helt perfekt PE golden satinhona, som ja, var helt perfekt! Men tyvärr utvecklade hon satinsjuka redan vid 5 månaders ålder så hon fick av humanitära själ somna in...

Sist måste jag nog nämna min petstjärna GP JumJums Hilda. Hon lever ju fortfarande, och när hon dör så kommer även hon bli oerhört saknad.

Nu så är partytältet på altanen nerplockat och alla blomlådor tömda. Detta innebär ju att sommaren är slut   ....hade gärna haft fler tokvarma och soliga dagar än vad vi haft.

Det är första sommaren i mitt 44-åriga liv som jag inte har badat i sjön en enda gång! Skandal....

Johanna har stylat mej vid olika tillfällen under sommaren. Här följer några bilder av resultaten

Och så sista bilden, helt osminkad under en fisketur med alla barnen....

Och så jag och min Darling