Nu tänker jag ta upp ett ämne, som gett mej lite funderingar. Det här med vaccinationer av barn.

Min äldsta dotter Johanna har nyss fyllt 16 år. Hon har endast fått sprutorna som skyddar mot polio och stelkramp. Och dom fick hon som liten. Den sista sprutan fick hon tror jag när hon var 6 år eller nåt. Sedan dess har hon inte fått en enda spruta eller vaccination. Alltså 3 st sprutor med främmande ämne insprutat i hennes kropp i hela sitt liv.

Mina andra 2 barn, Jennie och Daniel, 9 respektive 6 år har fått alla vaccinationer som erbjudits. Inkl den mot svininfluensan.

Vad vill jag komma med det här nu då? Jo, antalet sjukdagar bland barnen.

När Johanna slutade på sin förskola, fick hon medalj för minst antal frånvarodagar. Totalt 30 dgr på 4 år!

Och Johanna är sällan sjuk. Nästan aldrig förkyld tex. Trots att hon inte äter direkt näringsrikt. Käkar inte gärna grönsaker och sällan frukt. Hon äter heller inga vitamintillskott. Hon har rökt sen hon var 12 år och motionerar inte mer än hon behöver.

Dom andra barnen är däremot ofta förkylda. Daniel är hostig och snuvig så gott som varje månad. Jennie inte lika ofta.

Jennie äter vitaminer, men annars är båda väldigt dåliga med grönsaker...frukt däremot blir det varje dag. Dom är ute mycket och rör på sej. Båda gillar att lira fotboll och Daniel cyklar mycket.

Mina funderingar har ofta hamnat på det här med vaccinering. Jag har kommit till en egen insikt, en egen teori, att kroppen inte mår bra av allt för mycket kemiskt medel som sprutas in. Kroppen är gjord för att bygga upp egna antikroppar och få motståndskraft, för att stå emot just sjukdomar. Kom ihåg, det här är mina egna teorier, det finns säkert vetenskap som bevisar motsatsen ;)

Nästa spruta som ska tas, för flickorna är Gardasil, vaccination som skyddar mot bla livmoderhalscancer. Har läst massor om den här sprutan, och bollat för och nackdelar mot varandra. Och tagit beslutet att Jennie inte ska få någon spruta (Johanna väljer ju själv)...