Det bidde ett nytt modem, då så fick jag fart på internet på våran nya dator =)

Jag har idag blivit kallad för både respektlös och osmaklig...ja, det kanske är så jag är? Vad vet jag...det är ju så de flesta människor i min omgivning verkar uppfatta mej. Ingenting jag gör är bra! Jag måste hela tiden leva upp till en massa krav som andra ställer på mej, men tydligen så är jag för svag för att tillfredställa andra med mitt sätt att leva. Det sätt jag valt att leva mitt liv på...Jag ska vara en god hustru, tanken på sex och närhet får mej att fullkomligt svämma över av illamående...jag vill inte, vill inte, vill inte!!Jag ska vara en god mor åt mina tre barn, fast just nu tas den mesta av min modersroll upp av en ammande 4 månaders bäbis. Jag ska vara en god familjemedlem, jag ska helst ha hela huset nystädat varje gång någon från familjen kommer och hälsar på, annars blir det bannor! Jag ska helst höra av mej i tid och otid fast jag bara skulle vilja lägga mej under en filt och gråta...inte vara trevlig och prata om vädret osv.Mitt liv består av att varje dag inte tänka på hur skönt det skulle vara att få lägga sej på kvällen, somna sött och inte vakna. Alla krav, alla måsten skulle vara borta. Att hela tiden göra människor besvikna för att jag helt enkelt inte orkar bry mej. Jag orkar inte bry mej om mej själv, så hur ska jag då kunna bry mej om andra???? Jag upplever det som oerhört orättvist när en person nyligen gick bort, varför försvinner denna och inte jag, jag som verkligen vill???Så jag säger nu, förlåt världen för att jag finns till, jag ska försöka leva upp till alla dessa dagliga krav jag har på mej, så kanske jag nån gång får lite uppskattning? Kanske bara nån gång vore rätt så trevligt. Nej jag vill inte söka hjälp, jag vill inte ha nån hjälp...det enda jag vill ha är lite uppskattning och bevis på att jag faktiskt är bra.