Har kört ett Baspass jympa på Friskis & Svettis, och nu sitter jag här nyduschad och känner mej jättenöjd. Mest nöjd är jag över vad vågen visade alldeles nyss. Köpte mej en digitalvåg häromdagen för att exakt kunna hålla reda på kilon och hekton osv. Har sen jag börjad väga mej hållit en konstant vikt på 81.1 - 81.9 beroende på vilken tid på dagen det är. I morse så visade vågen 81.7 och nu när jag kom hem från jympan visade den på 79.1 Trots att jag bäljat i mej massor av vatten...kul kul =)

Marsvinet Wilma är nu nästan helt öppen, så jag är fullkomligt övertygad om att hon föder på fredag på dygn 68.

oj oj, här blir det nog bäbisar vilken dag som helst! Det är dotterns pettis Vibys Wilma som är 70 dygn på söndag. Hon är en supersöt black magpie och är dräktig med en chokladhane, så det blir väl lite fläckiga pettisar kan jag tänka?  Wilma har jordens mysigaste temperament som jag hoppas hon för vidare till sina ungar. Hon är alltid så där jättenyfiken på vad man pysslar med när man är i marsvinsrummet. Hon hänger över kanten och iaktar en hela tiden! Och aldrig några problem att lyfta upp, låter till och med sej klappas när hon sitter i buren, utan att springa iväg och gömma sej. Så dessa ungar kommer säkerligen bli idealiska petgrisar =)

Wilma är iallafall rätt så mycket öppen, så jag gissar på att hon föder på fredag, på dygn 68 och att det blir 3 st ungar....

Det finns ett fenomen i marsvinsvärlden, som jag brukar kalla för "dagsländor". Under mina år som marsvinuppfödare har jag råkat på dessa dagsländor några ggr. Dessa sk dagsländor, får helt plötsligt ett infall, ringer runt till olika uppfödare och köper på sej ett jättegäng med djur, gärna av 5-6 olika raser. Dom frågar ivrigt, verkar superintresserade, lovar att ställa ut och bla bla bla munlädret är supersmort! Som uppfödare känns det roligt att sälja fina djur till dom här personerna, just för att dom verkar så himla intresserade.

Sen går det några veckor, på sin höjd några månader...då dom helt plötsligt kommer på att, hjälp! Jag har ju alldeles för många djur, det här klarar jag inte av, varken tidsmässigt eller ekonomiskt. Eller så blir nåt djur sjukt och dom inser att shit! Det kostar ju tusen spänn att ta djuret till veterinären!!! Eller, jäsingen vad dom käkar hö, jag kan ju inte köpa hö på Granngården för hur mycket som helst och känner ingen bonde som jag kan köpa av....

Det är då man, förhoppningsvis, blir kontaktad och denna dagslända ber lite försynt om man möjligtvis kan ta tillbaka djuret dom köpt? eller så ser man en annons på nätet där alla djur är till salu....eller i värsta fall så hittar man sina djur i djuraffären!!

Jag vet inte om det är jag som är fånig som spekulerar över sådan här, men jag anser att ett djurinköp ska vara väääääääl planerat, och att man inte köper på sej kanske 10-15 djur på en gång utan att tänka igenom allt noga före.

Nyss hemkommen från Akuten. Dottern fick mer och mer ont neråt levern, så det blev att vi åkte in ändå. Men väl där hade hon inte ett dugg ont någonstans, trots att läkaren klämde överallt....så faran är över och Jennie är som vanligt...nästan...

Har jobbat långpass idag, vickat för en personal som skulle på kurs. Men det är himla kul att hoppa in i barngruppen emellanåt. Klarade dagen gallant, trots grym träningsvärk sen gårdagens jympapass!

På väg hem ringer mannen och är alldeles upprörd, mellantjejen har ramlat ner från en stol rakt på en utdragen kökslåda som tog så illa, rätt på revbenen. Jag ilar hem och finner dottern liggandes i sängen med ett stort sår och ont som sjutton. Men hon andas normalt men det smärtar enormt på henne. Hon jämrade sej tom när hon sov djupt och jag försiktigt la min hand över för att försöka känna om nåt är av. Ingen idé att åka in till Akuten, för där gör dom ändå ingenting. Så det blir en VABdag i morgon. (För er som inte har barn så betyder VAB "vård av barn")

Sen ringer en nära anhörig och berättar att han ska läggas in på lasarettet i morgon och operera bort prostatan pga begynnande cancer....

Å så har jag det där som bara vi tjejer har emellanåt....

Nu ska jag lägga mej i soffan med en lurvig och varm katt på magen, äta räksmörgås och glo på tv....

Har just kommit hem från ett baspass i jympa på Friskis & Svettis. Så attans kul var det! Blev mäkta förvånad att jag faktiskt orkade hänga med i hela passet på 45 minuter. Trodde absolut att jag skulle vara halvdöd med andnöd och hjärtklappning efter typ 10 minuter. Så lite grundkondis finns ju där, sen kör jag ju på crosstrainern emellanåt.

Är en jobbarkompis som drog med mej på det här med jympa, alltid kul att träna med nån kompis. Så nu ska vi vara hurtiga och träna två ggr i veckan.

Har ju gett mej sjutton på att kunna få plats i min kulldräkt tills i juni då jag ska på bröllop!

Japp, det har jag gjort idag. Ja, jag har faktiskt ett långhår, eller två om det ska vara rätt. Den första är ju farbror Blitz, ett riktigt virvelmonster, ser ut som en peruan med sisådär 10 virvlar för mycket. Han är äldst i gänget, född i augusti -03. Men otroligt pigg och rufsig!

Men nu var det inte han som blev friserad idag, utan sötaste Molly. Det är en sheltiekorsning som jag fick hem i höstas. Mamma till henne är en virvel som är född hos mej, och pappan är en renrasig sheltie. Molly och hennes mamma har bott hos en familj, men tyvärr så dog mamma Bazetla här i höstas och Molly blev ensam. Familjen ville inte köpa någon mer, så då hamnade Molly här med tanken att jag skulle omplacera henne....men hon är så söt så hon är kvar! Tanken är väl att någon av döttrarna ska ställa henne i pet så småningom.

Men nu hade pälsen blivit lite väl för lång och kissig så det var dax för ett välbehövligt bad och en klippning.

Använder en sån där praktisk effileringssax, som gör att pälsen inte ser så där fult hackig ut när man klippt. Så nu luktar Molly gott och är korthårig.

Ska ta en bild på henne när hon torkat ordentligt =)

Men, jag är himla glad att jag la av med långhåren! Fy sjutton vilket jobb det är. Bara att försöka få pälsen torr efteråt är ju en hel världshistoria. Föna föna föna hur länge som helst och ändå är pälsen fuktig. Å hur man ser ut efteråt då! Jag alldeles hårig och i hela tvättstugan yr en massa långa hårstrån...nej, tacka vet jag korthår.

Satt och kollade på en massa marsvinsbilder som finns på datorn...å hittade en del på våran innerligt älskade rextant Maisol...som dog i våras. Fy sjutton vad jag saknar söta Majsanbajsan!!